Tintelin

Jaaaaaa! Här har vi en film som KAN ha allt: Wolf Creek!…Backpackers, Australias outback, galen hillbilly och en jävla massa blod!! På framsidan ligger en rätt skräckslagen flicka ensam på Stuart Highway…Wiii…Tyvärr var jag nyss inne och läste recensionerna...det skulle jag inte ha gjort…nåväl…Den KAN va bra…och det vore ju super…

Onsdagen var för mig en helt förjävlig dag. Ryckte in i kassan och ALLT hände samtidigt, dessutom hade jag 2 elever att se till. Hett som fan var det och jag ville bara sätta mig ner och gråta. Fan vad stressad jag var..och mycket p g a att vi skulle avtacka Viveka klockan 4 och jag ville vara klar till dess. Mirakulöst var jag faktiskt det och det visade sig bli en jättetrevlig kväll…tackolov.

Vi for först till Heaven 23 och det visade sig bli helt fantastiskt. (Mor! Vi ska dit och äta Göteborgs bästa och dyraste räksmörgåsar!!) For upp i glashissen till resturangen, satte oss kring ett bord och under näst intill tysnad avnjöt vi lugnet, solen och utsikten över Göteborg. En halvtimme senare mötte vi upp resten av arbetskamraterna vid Lisebergsentrén. Vi delades upp i lag. Mitt lag bestod av Lotta, Sara, Viveka, Marianne, kapten Peter och jag. Vi tilldelades varsitt 5-kampshäfte och festen var igång.

Vi susade snabbt mot Woody, som var vårt första mission. Vi klubbade på utta helvete, men jag fick trots allt rätt kassa poäng. Nästa gren blev silltunnan och jag frågade om jag fick ett provkast. –Jajamensan! Jag vre iväg fula lilla plastsillen allt vad jag hade i tron om att jag skulle smälla ner träfågeln. –Nej, du ska ner i hålet….-Jaha…Jag äjmade och fick i rätt många…tills nån sa att jag måste trycka på starknappen först..-Jaha…och jag missade därefter hålet nästan varje gång…suck.

Nästa gren var också fulkast med liten plastsak. Denna gång skulle vi pricka lätta ägg i ett hål och detta gick ju också under förväntan. Jag började tappa tålamodet och skrek ord som kanske inte lämpade sig i sällskapet. Nästa gren verkade ju simpel. Waterball. Man skulle helt enkelt med en vattenstråle få upp en fotboll runt en bana och in i ett hål. Jag bytte taktik och ställde mig sist i kön för att kolla ev metoder. Mina arbetskamrater sög och det fick de höra. Min tur och jag skulle minsann visa…NÄ, inte det? Bolljäveln löd inte och Andreas tog dessutom kort på mina okvädesramsor.

Näst sista grenen gick trot eller ej bäst. Luftgeväret! Jag laddade, måttade, lyckades stänga rätt öga, tryckte av och blev faktiskt lite stolt. Poängräkning, ful-stretching och iväg till ölstugan för att trejda in matkupongerna (oups). Halv 8 mötte vi upp resten av lagen vid Golfslaget. Jag sög som vanligt och Lotta anklagade mig dessutom för fusk. Vi radade upp framför plopp-ståndet och vann faktiskt!

Tillbaka till ölstugan för prisutdelning och gissa vilka som vann. Vi!! Ha! Priset var fula kaninöron som vi tvingades bära återstoden av kvällen. Det delades ut åk-biljetter och vi sprang mot Balder. 10 min i kö och fyyy fan vad kul den är. Jag åkte två gånger och trodde jag skulle dö båda gångerna. Kvällen tog slut och vi hann glimta lite på Atomic Swing (?) innan det var dags att fara hem.

Torsdag då: Det visades sig vara Sverige-spelning till kvällen och jag hörde mig för om ev titt vid Röda sten. Nej från både Tor och Karin och det bidde bio istället. Jag mötte upp Karin vid Kopparmärra och vi satte oss i solen med varsin takeawaykaffe. Vi promenerade runt i eftermiddagssolen, beställde varsin baguette och gick in i biosalongen. Vi hade bestämt oss för Omen och i en nästan tom biosalong trängdes (ja faktiskt) 8 personer. Ungjäveln Damien hyssade sig och jag tyckte den var sådär.

Vi gick ut. Karin och jag fick för oss att räkna sekunderna innan vi skulle fatta vilka som vann. Två sverigetröjor gick trumpet förbi, på en tv satt en svensk spelare och höll sig över huvudet, nån klappades till brevid oss och vi förstod att vi förlorat...

Stunden senare börjades det tuta i bilar och vi började tvivla. När vi sedan kom upp på Avenyn hade vi helt ändrat uppfattning. Fy faaaan va fest. På alla resturanger var det tjockt av firande, folk skrek ramsor, viftade med flaggan och spelade fotboll mitt i gatan..och guu va gött. Karins buss kom, jag trampade mig iväg och njöt av ljummen sommarnatt.

Fredag kom och kvällen ägnades åt städning och Backpacker 3. Lördag morgon packade jag som vanligt frukost, bok och filt i min gröna BiLo-väska och begav mig till närmaste gräsmatta. Åsa ringde och tyckte minsann vi skulle gå på spelning. Vi möttes vid Stigbergstorget klockan 3, köpte kaffe i en vagn och satte oss på en filt i solen framför scenen. 3 hiphopare började rappa och vi gungade lite i takt. En av dem visade sig vara en ”human beatbox” och helvete vad imponerad jag blev.

Efter detta ställde vi oss och kollade på båtarna från Volvo Ocean Race och då ringde Karin. Denne tyckte vi skulle vara sociala på Rockbaren och det accepterades. Klockan 7 möttes vi upp och bordet fylldes av Karin, Jenny, Pär, Veronica, hennes kompis och senare också Tor. Kvällens samtalsämne blev nysvenska (?). Visste ni att när något KNASTRAR lite så heter det knistra, när något KNATTRAR lite så heter det knittra. Vi funderade över vad det skulle heta att bara FATTA lite. Vad heter det om man har små pattar och vårtstånd fick plötsligt en ny mening…ja och så spann det förståss vidare hela kvällen.

En japan som ingen egentligen kände slöt sig till sällskapet. Han pratade dålig svenska och lika förvånade var vi alla när han berättade att han bott i Sverige i ……..25 år!!

I morse (söndag) var jag förvånadsvärt hurtig. Drog på mig hurtbullekläderna och Powerwalkade i Slottsskogen i en hel timme!! Nere på stora gräsmattan hade de byggt en scen. På denna stod en maffig kör och sjöng en sommarpsalm. Rösterna spred sig över hela skogen och det blev så mäktigt att jag började gråta….Fy fan vad töntig jag är!!

Nej nu bör jag duscha! Sol på er mina vänner, jag måste sluta för Steven Seagal sjunger i sterion hahahaha.

Fressten....det finns en NY gästbok att äntra!! go for it vettja!