Tintelin

Jaa..hej hej hallå dagboken. Det kanske börjar bli dax att skriva resten av lilla trippen nu. Bör också börja att nämna att Kroatien var en inte helt liten present från svärföräldrarna, jo visst. Då de inte visste vad jag ville ha satte dom in en, ja inte så liten, slant på resekontot:) Tack tack!!

Tisdag då: Efter ännu en bamsehotellfrukost blev det dax att motionera en smula. Vi lånade därför tennisbanan en timme och innan jag kommit igång riktigt sög jag rätt kraftigt faktisk. När timmen närmade sig slutet lyckades jag faktiskt flera gången träffa bollen och när vi var klara var jag riktigt stolt. Ja lite svettig blev man också i 30° solgass så lite dusch fick det ju bli innan vi drog iväg till Split.

Split är Kroatiens näst största stad och efter många ohm och män tog vi oss faktiskt dit. Vi gick upp mot stora vägen och fortsätte sedan i en halv evighet tills vi hittade busstoppet. Strax senare blev vi upptagna av en minibusstaxi som tog oss till Makarska busstation.

Därifrån byttes till buss mot Split. Vi åkte återigen längst Kroatiens vackra kust och jag höll hårt i sätet när jag tittade ner för berget på det turkosa vattnet...iii. 1½ timme senare var vi där.

När vi kom fram blev vi lite nödiga och kände oss tvingade att köpa en öl för att få låna do. Vi betalade 16 kn för både (20 kr) så det gjorde junte så mycket. Haket var väl i sunkigaste laget men tjejen i baren hade en del frågor om Sverige och tyckte minsann att Carola var bäst.

Nåväl. Vi drack upp och gick ut på Splits gator. Vi gick ett tag innan vi hittade affärerna vi letat efter och då blev det shopping...eller ja, ett par flippflopps till mig och en tröja till Jont. Vi köpte sen varsin glass som kostade lite mycket (?) som ölen, å fy fan...dä va glass det. Vi satte oss på svinvarma torget med nötta jättebyggnader och blickade ut över Adriatiska havet...aaaah!

När jag hittat ytterligare ett par skor på marknaden var jag nöjd. Vi for hem och hann PRECIS med kvällsmaten..som skulle ha stängt 21:00..:) Jag grindåt tyvärr alldeles för fort och fick lida lite efter maten.

Onsdag: Japp idag skulle vi minsann hyra cykel. Vi gick till sportgear-plejset och suckade en stund då det endast fans enväxlade damcyklar kvar. Vår tanke var ju att cykla i bergen och jag är glad att vi väntade 10 minuter extra på varsin mountainbike.

Målet var Biokovobergen och det bar iväg. Vi startade i Tucepi och krånglade oss fram mellan människor längst esplanaden. Fortsatte mot Podgora och hamnade förståss rätt fel. Lite vägledning på infoställe ledde oss senare rätt.

Vi svängde vänster efter Salines hotell, precis som beskrivningen, upp på motorvägen och svängde höger igen upp mot bergen. Uppför ja..det vill jag lova. Upp upp upp och utsikten blev mer och mer andetagande...(breathtaking asså). Vi hamnade snart bland ruinerna. I de ödsliga bergen låg nåt som nog en gång hade varit en stad. Jordbävningen 1962 hade dock förstört de flesta hus och nu återstår bara en vacker död spökstad...tja..ett å annat hus med boende stod också där faktiskt. Vi trampade vidare och hamnade vi ett minnesmonument från 2:a världskriget. Vi trampade på en bra stund till och jag hittade en kattunge!

När vägen äntligen delade sig ville Jont naturligtvis fortsätta upp mot....Bosnien...men jag ville vänster och hem. Så blev det...eller jag. Vi rullade då HELA VÄGEN till Makarska...perry väl. Jag tjöt som ett djur hela vägen ner! I makarska satte vi oss på en servering vid havet och snaskade varsin pizza nersvald med varsin Kaltenberg (100 kr 2 personer).

Efter denna cyklade vi runt en stund i Makarskas trånga gränder och ner mot havet för att doppa fötterna. Traskade runt en stund på marknad och cyklade därefter hem till Tucepi. När vi lämnade in cyklarna hade vi trampat i 6 timmar!! Då var det inte lite gött att kasta sig i vattnet, Gött?

När kvällen kom traskade vi till Konzum (som det heter) och köpte kex, ost, Bacardi breezer och öl, men Tina tappade naturligtvis en av flaskorna i golvet vid kvällsmaten...ååååh! Nåväl, vi var rätt slutkörda och orkade väl inte festa så hårt ändå:)