Tintelin

Amen tja bagdoken!

Det har återigen varit visit i Arvika och denne gång lite längre än oftast. Redan på onsdag sattes jag på tåget och tuffade upp genom Sverige. I Arvika höll jag på att frysa ihjäl men värmdes när mitt hjärta väntade på stationen (”Äh, det var töntigt…stick”, som Stoffe skulle ha sagt).

På kvällen softade vi i soffan med ögonen på Wildness, en engelsk film om ett gäng kåkfarare som skulle samsas om på ö (det du Maja), rätt perry faktiskt…och rå.

På torsdagen gick vi upp i ottan, så också jag. Vi stegade mot Bristol och åt väldigt mysig hotellfrukost för endast 50 spänn…och detta på självaste 30-årsdagen. Jonathan tyckte jag blev pinsam när jag tvingade honom att öppna paket. Men han verkade ändå rätt glad för Dellamorte Dellamore-tröjan.

En timme senare hade vi ätit oss till bristningsgränsen och det var dags för vissa att gå till jobbet. Jag däremot gick till mor och härjade runt ett tag tiss det blev dags att träffa lite kompisar. Mia och de två grynen Melvin och Meja mötte mig vid KappAhl och vi gick vidare för en stilla fika på Sunday…å stilla var det vill jag lova. Vi var till en början mol alena. Mia beställde en cocosneger, Melvin roade sig med att hänga i fönstret och rabbla bilmärken sen for vi hem.

Mia bjö på mat och jag försökte ta igen lite av det jag missat genom att se på kort. Huset var numera utbyggt och Melvin roade sig med att sladda på nya parkettgolvet. Snart kom Catrin med sina och jag fick för första gången träffa Jenny. Denne lille skönhet är endast en månad gammal och hos släpptes förståss inte på hela tiden. Prins-Martin var sjuk och sov som ett litet i vagnen.

När Jont senare kom hem från jobbet for vi upp till mor och far för kalas. Presenter öppnades, Jont fick ett helt nytt möblemang och övernattning på spa. Sen svullade vi smörgåstårta 3000 , umgicks och for hem. Väl hemma kollade vi på Shutter, en thailändsk skräckfilm om att bära sitt förflutna på sina axlar. Jag höll på att skita ner mig ett par gånger och Billie gjorde det faktiskt. Katten flög, liksom jag, en meter rakt upp i luften och kutade in på lådan och spraymålade.

På fredagen tog jag ”slappdag”. Begav mig ut i kylan för lite spring och slogs av att det faktiskt var jävligt fint med solen glittrade i morgonfrosten. Det blev t o m rätt mäktigt en sväng när jag sprang med hästarna vid stallet och lyssnade på hög bonkbonk-musik. Framåt eftermiddagen gjorde jag en veggiepaj och sen blev det filmdax igen.

Denne gång Mio min Mio, eller som den heter på Italienska…Mio mio Mio! Visste ni förresten att det är ingen mindre än Christian Bale som spelar Jum-Jum och självaste Christoffer Lee som spelar Kato, tja fast det är ju dubbat till svenska förståss. Styggt väl?

På lördag steg vi åter upp i ottan och bakade linsbröd. Jovisst! Klockan 11 kom Hans, Räv och Gruva proppade med prisenter och det blev kalasfrukost! Senare begav vi oss ner mot stan för ytterligare prisentköp…denne gång till Klas.

Kvällen kom och vi gick på Jont`s och Klases 30-års fest. Vi blev som mest 17 personen, men ingen av oss kunde slå Svante i fossball! Jo Klases Karin, men hade ju en teknik som vi veteraner skulle kalla fusk…. Sen vankades soppa, snittar, prisentutdelning och småtimmarna rundades av med lite Mötley-allsång.

Ja, sen kom ju den förbannade söndagen igen. Jag vaknade, såg återigen ut som ett kryss i ansiktet och lovade mig själv att jag aldrig mer skulle dricka rusdrycker. Det visade sig vara fars dag och Jont begav sig. Jag gick till mor och åt veggie-buffé med Mikael, Jen och Chris. Mor hade gjort sig till och fixat egenmejd falafel, brockoligratäng och quornfyllda paprikor. Oerhört gott och nästa gång ska jag försöka få med mig vår lille vegetarian också:)

Sen kom måndagen…jobb, jobb och jobb. På tisdan fikade jag hos Fighter-Åsa och fick höra att delar av Hammerfall tränar i nybörjargruppen…hahaha..

That´s all folks… I möra blir det Borat för hela slanten…

…och Jont…Karin har visst föreslagit spelning den 25:e..Danko Jones och ett mexikanskt punkband från Ryssland som sjunger på engelska…hur ställer du dig till detta?

Frid!