Tintelin

Ja hej hej hallå dagboken!

Idag är det fredag, och inte vilken som helst. Det är torsdag! Jag menar naturligtvis TORS-dag! Denne firar nämligen att han varit 30 i ett helt år och jag var först med att gratta 6 a m!

Idag tänkte jag vi skulle ha en kurs i Svenska språken. Mången klagar på en och annan invandrande med ringa kunskap i detta språk, men hör här ska ni se:

Man kan äta biten och bli biten.
Man kan sitta i buren och bli buren.
Man kan gå runt knuten och knyta knuten.
Se också skuren, fallet, slagen…

Ta exempelvis ordet DRIVA.

Av kontexten kan ”driva” bära tre diagonalt skiljda betydelser. Där finns att ”driva” som i att hårt avancera en målmedveten politik. Där finns att ”driva” som i att planlöst virra runt utan mål. Där finns också att ”driva” med någon i skämtets syfte…å snö"driva" förståss.

Fåglar speglas i hundratals svenska uttryck:

Att ”tuppa av” är att tappa medvetandet och ”tuppluren” beskriver siestan. När svensken får ”pippi på något” älskas detta mkt intensivt. När någon ”storknar” har man fått nog. Man är fri som ”fågeln”, man har koll som ”örnen”, att stanna hemma är att ”uggla”.

Att ha tur är att ”ha flax”, idealet stavas ”det fina i kråksången”. Ur näsans interiör petar man förresten det som kallas ”kråkor”. Kylans hud relateras till ”gåshud” och man krigar med både ”näbbar och klor”. Sport i amatörens tjänst spelas i ”korpligan” (Körpen), tjuvar namnges korpar och osköna kvinnor namnges ”skator”. Och kärlekens ädla konst relateras förstås som att ”pippa” eller ”göka”.

Inte bara fåglar är vitalt för svenskens mentalitet, hela naturen är ständigt närvarande:

Svensken trivs bäst i sitt ”smultronställe”. När dom går utan omväg går dom ”pang på rödbetan”. Svensken accepterar sitt onda öde när ”hon biter i sura äpplet” och hyllar någon med ”blommor och blader”. Svensken hälsar med ”hallå köp blåbär” och kallar föräldrarna för ”päron”. Svenskens ideal är ”jordnära”, folket kallas ”gräsrötter”, en sund kropp är frisk som ”nötkärnan”. Den vackra kvinnan kallas ”bönan”. Hon smeks på ”lökarna”. Snart fuktas hennes ”buske” (här kan ju också kuk och fittas ursprung diskuteras).

Vad älskar svenskarna mer än produkter från mejeriet? Deras mjölk finns i flertalet differentierande varianter och dom dricker det som vatten. Svenskarna är mejerifolket:

Den turliga svensken namnges ”lyckost” och den fega epiteras ”sillmjölke”. En storsäljande produkt säljer som ”smör”. Den lugna svensken kallas "filbunke". ”Tack för gammal ost” ropas satiriskt som en smutsning av en svensks rykte och när man är olycklig har man ”sålt smöret och tappat pengarna” (eller som Karin skulle ha sagt…tappat smörgåsen med smöret nedåt i toaletten och råkat spola…) och att finna den enkla vägen till lyckan namnges "gräddfil".

Å vad säger vi om djuren:

Att springa är att ”älga”, att imitera är att ”apa efter”, polis kallas ”potatisgris”. Ens kärlek komplimenteras med ”gullegris” fast att smutsa ned är att ”grisa ner”. Man undrar som ”flundran" och en ”björntjänst” gör ju ingen glad, man mår fint som ”fina fisken” (på finlandsbåten) eller mår man tvärtom får man ”sina fiskar varma”. Val eller demokratiska ”val” var något i ”hästväg”, misstaget är en ”groda”, intresset är en ”käpphäst” och tjuven ”nallar”.

Det som är tråkigt är ”hundgöra”, man skriker som en ”stucken gris” och ”ger katten” i ”fjärilarna” i magen. ”Myror” i byxan och allt finns antingen ”fågel, fisk eller mittemellan”. Man ”hamstrar” som snåljåpen och är hungrig ”som vargen”. Man kan leva ”loppan”, läsa ”lusen”. Att få fria tyglar är att sitta på ”höga hästar”, blir högsta ”hönset”, eller varför inte ”fårskalle”.

Källa: Jonas Hassen Khemiris MONTECORE.

Haha…å det där kan ju fortsätta i ALL evighet. Detta upplevde ju undertecknad och Karin Slan-trian när vi förra helgen hälsade på djuren i hagen och som vanligt tvinnade Svenska språket åt alla omöjliga håll.

så kanske är svenska språket inget man gör i en handvändning..

Mer fuck-ta!

"Tingo" är ett ord på rapanui som talas på Påskön. Det betyder direktöversatt "att låna den ena saken efter den andra från en vän tills det inte finns någonting kvar i huset"...perry väl?

För någon vecka sedan firade vi som bekant Carl von Linnés 300-års dag. Linné och Rambo: Sylvester Stallones filmhjälte lär ha fått sin namn från Ramboäpplet. Äppelsorten från Ramberget i Göteborg togs över till Amerika och dokumenterades av en av Linnés lärjungar (det du Tor!).

Nytt för Notbook! hör upp Karin!

1. Kort för vinterkräksjukan är vinterkrukan.
2. Är det en cocos-kola eller en coco-skola? (särskola)
3. Att fisa på Bolaget ger luft i Systemet!

Kalla fötter!

/ önskar Tina-upp!