Nämen ser man på! Ett helt inlägg tillägnat lilla mig, mantackarmantackar!

Sweden Rock var ju naturligtvis dammigt och soligt och eländigt (nää!det sa jag bara för att du inte skulle känna dig ledsen för att du inte fick vara med och leka).
Jag såg inte det du skrivit förrän alldeles nyss, så jag varken hörde Don't fear the Reaper eller höll någon i handen (eller jo, det där sista gjorde jag nog ändå... tihi). Vi såg början på konserten - med svetten lackande på våra pannor alltmedan den fångade upp all sand som kom farande i den stundomliga brisen - och det var fan så trist faktiskt. Klart att jag hade velat höra låten, och Godzilla, och Astronomy, men vi orkade fan inte.
Ministry däremot. Herrejävlar.

Vi hörs nån dag. Bajbaj (förresten har jag köpt en prisent till lillknodden!)

Hej! Tog ju bara lite mer än ett år innan jag besökte din blogg, fy mig.
Hopps att allt är bra där upp i Arvika. Här i
gbg är det sig likt. Är inne på avd 36 och jobbar extra.
Ska hälsa från Lotta potta! :)
Ta hand om dig! Kram Sandra

I MISS YOU!
Vill träffa knodd.

När du sedan i en avlägsen framtid (nästa månad) går hemma och suktar efter sjukdomar och elände, så kanske jag kan mejla lite från stora sjukhusvärlden? I avskräckande syfte. Så du förstår hur bra du har det som kan gå hemma och låta J sköta amning och marktjänst.

haha...Jontas! Uppdatera mig! Jag vill veta allt! Annars ärrä?

Öh. Jag mejlar.