Tintelin

-IT´S TWO-TYRED!!

Nu har hon allt grävt i fyndlådan igen. Detta och mången annat stod i ett nyanlänt brev från Karin! Tack baby..du värmer!

Till detta lyssnas på ny skiva fådd av Majamys! Tack gumman! Här sitter man och inte gör mycket för sina vänner och vips är hela postlådan full med grejer!

Idag blev jag lite svett faktiskt. Augusti månad rullar ju på snabbare än tänkt och snart är det ju slut på jobbet. Oups. Chefen har nu skickat ut ett brev till alla chefer på karlstad sjukhus med förfrågan om jobb till en "toppentjej"..det är jag det! Men det ser tyvärr mörkt. Idag ringde jag till kvinnan som har hand om sekreterarna i Karlstad och det fanns inte mycket alls för tillfället....ingenting för att vara exakt. I Arvika var det semesterstängt och förmodligen inga jobb att få. Så det ser ut som det kommer bli en ofrivillig semester för min del...där fick man!

I dagens samhälle svider det lite att tro på sig själv, men det skiter jag i. Jag VET att jag är duktig på det jag gör och med tanke på den dåliga lön jag har vore det en ren FÖRLUST att inte anställa mig, HA!

Nåväl..fan va perry skiva Maj! haha...var var jag...

Annars då. Jo fan, jag äter, sover, skiter, åker tåg, jobbar och tränar som ett litet svin. Jag som trodde det skulle bli lungt att komma till Arvika...BAH! Mer träning blir det dessutom nu när jag ska börja träna i nybörjargruppen + fortsättningsgruppen i karate! 3-timmarspass! Jorasatt!

I lördags kom min pojke hem. Ur säcken slet han fram Dracula-vodka, vin från Transylvanien och choklaad! Vi inledde med mumsning av middag för att senare ögna igenom 300 kort (med Pink Floyd och Coffinshakers i bakgrunden förståss)...många kort på räv - som tog kort på byggnader..hrm?

Telefonen fick liv igen och snart var soffan full av Jont, Räv, Svante och mig. Där satt vi och smuttade transylvaniskt vin, den rumänska nationaldrycken Salinka och hade det trevligt...tills Svante började fantisera om Gilmore girl och vägrade sluta.

Kim Wilde äntrade sterion och det blev dax att gå. På Mulan (ja Mulan, det är nya innestället nu) var det drag. Inom några minuter rockade jag och Svante (mest Svante) på dansgolvet. I baren stod jag och Jont och övervägde en HOT SHOT, men lät bli. Det småfjäskades en del med dj:en, som för övrigt suttit där i 13 år! och snart fick Jont höra sin låt....Jolene.

På vägen hem höll Svante låda och improvisationsskrålade engelska folkvisor, som bortsett från texterna (förståss) inte var SÅ tokiga.

Till helgen är det hamnfest och Obskyr festival, vi tänkte ta båten till Hillringsberg men det tänkte inte vädret..nåväl.

Nu nytt från fikarummet:

Diskussionen handlar om styva sångerskor och Bosse kläcker: -Den dära Christina KO-Agulera är junte så illa!

Och just det:

Har ni nån gång blivit jagade av ett ord? Det har jag...igen. Denne gång handlar det om poppel.

Jo, jag och Anette kom gående på en gata i Karlstad och på gatuskylten stod Poppelgatan...Vad är en poppel?. Väl på tåget slog jag mig ner bredvid Eva-Stina och frågade vad hon läste. -Berlinpopplarna, säger hon och jag blir förvirrad, -vad är en poppel?.

På väg till jobbet dagen efter förklarade Eva-Stina att popplar är träd som bland annat växer vid musikskolan i Arvika, detta lovade jag att kolla upp. När jag sedan kliver in på kontoret sitter Anette där med ett lexikon och funderar över ett ord som hon inte hör i diktatet...-Tina, vad är en poppel?!

voodoo väl?

Nemen hej! Här sitter jag i min ensamhet och drar skinn...

Jo, efter sisådär 200 sparkar och vändningar på ett icke-mattbelagt golv tappar man helt enkelt huden. Det gjorde jag iallafall. Duck gav mig ett plåster med en kobra på och jag var på topp igen. Nu är fliken iallafall borta och jag är nöjd.

Billie, min dotter som jag tänkte få lite tid för nu när ALLA HAR ÅKT IFRÅN MIG!!!, har jag knappt sett. På nätterna sover hon på balkongen (alltså inte på mig som hon ALLTID gör annars) och när jag kommer hem efter jobbet vid 18:15 hoppar hon upp i knät en sväng när jag är på toa och sen måste jag göra vuxensysslor...stackare. Idag var mormor-Birdshit här och gav henne fiskbullar när jag var och tränade. När jag väl kommit hem kastade jag ut henne....stackars sate...

Annars är det ganska bra, trots allt. Sitter här med rökelser, grönt te, sillsmörgås och lyssnar på tracy chapman...på spisen står mat för två dagar och snart är det läggdax! Jag har läst halva män som hatar kvinnor nu och ja, jag börjar bli beroende.

Just det. Det går bättre på jobbet nu också. Igår skrev vi soprent och de kallar mig och Anette för radarparet nu. Beröm hela tiden, fan vad va bra...så nu kan vi väl be en bön för att jag ska slippa bli arbetslös i september va....

Kram på er allisammans...nu sover vi!

Ojojoj! Kalla oss vuxna om ni vill. Jont krystar just in en plåt med bröd i ugnen och jag har bakat mastodonttårta! Det vankas kalas för mig här imorgon nämligen. Familjen Jont kommer på visit och vi ska bju på kvällsmat.

Men det har hänt annat också! Festivalen inleddes redan på tisdag i förra veckan. Vi for ut på en redan lite gäggig camping och drog igång med uppsättande. Gruva, Räv, Lilja, Jont och jag grabbade tag i varsitt tälthörn och började skaka av förra årets festande och vips kom 4 ordningsvakter springande och undrade om det brann...hrm..lite dammigt kanske.

På onsdagen hann jag knappt ut från träningen då Maja ringde och sa att en liten Mette sitter i strandparken. Snabbdusch och på cykeln igen. Där satt dom allihopa. Mette, Maja, Jannica med hela klanen från Malmö samt en kompis (Glen) från Blue Mountains-Australia och en massa annat olöst folk.

På torsdagen drog det igång. Mia möttes upp vid Mustasch och vi gick för att kika lite på Eriks band Vomitory. Där möttes en flicka lite förvirrad tjej som inte ville tro att klockan bara var 8 på kvällen. -Men Vomitory är mitt favoritband och jag VET att dom skulle börja spela klockan 3 på natten, så den måste vara 5 på morgonen nu??? tyckte hon, ok..säger så.

Tor med flera möttes upp i öltältet och vi traskade ner för att se Within Temptation men jag blev stående i toalettkön större delen av uppträdande. Då jag och Jont skulle upp och knega tidigt nästa morgon gick vi en för en snabbvisit på campingen (Tor kunde inte följa med ty hann hade fått tag på armband UTAN camping..hrm). Nåväl, där var det lite kalas, men jag och Jont gick hem.

Fredagen 13:e hade jag sovmorgon och gick för första gången upp EFTER Jont. När jag slog upp ögonen hade jag ett JÄTTE-paket på magen och jag började rycka papper. I låg en mycket perry reseryggsäck, så nu är jag fit for Peru!! Tack baby!

När jag kommit till jobbet och klockan äntligen hade blivit hemdags var tåget FÖRSENAT EN TIMME. Jag svor som aldrig förr, men då ringde Karin från Paris och lättade upp stämningen! På tåget tvingades jag tyvärr sitta bredvid ett gäng dyngfulljobbiga killar som tävlade i skryt om vem som legat med flest fotomodeller och vem som hade mest pengar..
Men hem kom jag tillslut och efter en dusch och lite spackel satt jag samlad hos mina vänner på gräsmattan utanför festivalen...solen lyste och alla var där! Fjodda försökte sig på att sjunga ha den äran i megafon och jag fick två parfymer av Mia i present.

En langos och en älgvok senare satt vi i gräset i öltältet med en varsin öl och beskådade In Flames. Sångaren hade visst lite kärlek till fyrverkerier och brände av 300 000 kronors bombom i finalen. Mycket nice!

När kvällen kom hade vi äntligen hittat Jont, men denne ratade Infected Mushroom och försvann strax innan de började spela. Vi började gunga med och efter några låtar var vi i full gång. Även Mette, Maja och Pappamaja Christer dök upp visade på hålligång.

På hemvägen tappade Maja sin langos och Mette hade tappat "elvissminkväskan" hon fått av mig tidigare..oj. Hemma 4.

På lördagen var det lite segt. Jag sov till 13:00 och ville inte gå nånstans då Mia ringde och sa att det vankades fest hos Tor. Stunden senare dök iallafall Majen (Mias mormoster) upp i en knappgul bil och körde oss på fest.

Där var det grillfest i spöregnet, men jag hamnade uppe i kattlådan där 2 igårfödda-kattungar låg å skrek. Mia och jag döpte dem till Tengil och Vilbur och vägrade släppa dom. Där satt vi sedan på altanen Bombas, Andreas, Tor, 3 från Götet, Silja, Fjodda samt Jeanette, trevlade oss och pratade allvar tills klockan blev 22. Då var det dax för gummistövlar och det bar iväg.

Väl inne fick vi för oss att leta upp Jont med flera. Dessa festade visst i bilen vid Jet och lät ju inte för kul, men ack så fel jag hade. Skidrow, Samantha Fox och Shebang (!) ljudade ur sterion och där stod vi: Räv (fast han satt mest i bagageluckan) Gruva, Wettmark, Amanda, Mia, Jont och jag och dansade (?) till klockan blev sena natten. haha..

På väg mot festivalen fick Wettmark svårt med vokalerna och lyckades bli överkörd av en 4-hjuling, så de cyklade hem. Vi andra plaskade runt i leran tills festivalen var slut...

På söndagen var det bättre väder (förståss). Mikael, Jennifer, Jont och jag gick till Fordonsmuseet för att äta våfflor (gratis är gott ty mor arbetar där).

På måndagen mötte jag och jont upp Mia på stationen och lyckades pricka in EN soltimme efter jobbet och denna tillbringade i lilla Jon (båten) med kaffe och äggsmörgås.

Igår hann jag sova en halvtimme efter jobbet innan Jannica, Marika och Carl-Johan hämtade upp mig. Vi åkte till Palmviken för att handla förtjockningsmedel och for ut till Mette i Glava. Denne hade varit Ett med naturen hela dagen (som hon sa) och hade plockat kantareller och fått en rävkompis. Vi dukade upp till kalas och mumsade svamp och godis till klockan slog 24:00, gu sö gött!

Men nu är det onsdag och jag ska försöka ta mig isäng liiite tidigare ikväll och på torsdag blir det tårtkalas, på fredag kommer Mia med gäng och ska baka tacopaj, på lördag är det 30-årskalas för Björn och på söndag åker min älskade till Rumänien....buhu.....

Då blir det fest!!tihi

Phu! Jag har för mindre än en timme sedan avklarat mitt livs första karatepass, är jag mör?..åjo!

Träningen började med basket (?). Jag, som inte har allra bästa bollsinnet sumpade ju ett par fina målchanser och fy fan sicken dålig kondis man ligger inne med.

Vidare försökte vi oss på parövningar, detta var snarlikt taekwondo bortsett från kopplingar och "gung". Efter detta gav vi oss på lite slag och vändningar och även detta höll på att ta livet mig.

Efter detta var det dax för min allra första kata! Döm om min förvåning när jag upptäckte att det var nästan identiskt med taewkondons första...bortsett från kopplingar och "gung" (som kommer ta mig en jävla tid att vänja mig av med). Detta betydde att jag nästan helt obehindrat kunde vandra med! Fan vad stolt jag var!

Efter detta tyckte tränarn (som idag faktiskt var brunbältare) att vi borde fysa lite. Armhävningar, situps, armhävningar, situps där vi skrev alfabetet med benen...å fy i helvete vad tungt...lite grodhopp och vanlig jogging...sen var tina trött..

I karate börjar man och avslutar träningen med kort meditation. Detta uppskattade jag, då kan man i lugn och ro gå igenom passet en gång till i huvudet....så kanske man lär sig nåt en dag!

Och helgen. Jo i fredags blev det sommarens första tur med Jon (jo båten heter Jon Bon Jovi). Vi puttrade runt lite på Glafsfjorden och svepte oss in mot Brögga för lite gratis trubadursång.

På lördag var vi uppe i ottan. Svärmor Ulla hämtade upp oss och vi for till Karlstad för REJÄL shoppingtur. Jag vet inte med mig att jag shoppat så brutalt nån gång förut och jag hade inte ens lite ångest efteråt.

På kvällen parkerade pojkarna framför zombiefilm. Jag satte upp gardiner och drack ponk-öl. (jo, det var frivilligt).

På söndagen gjordes inte många knop på förmiddagen. Vid 4-tiden kom Jont på den briljanta idén att vi skulle ut i Glaskogen. Kaffe bryggdes och mången smörgås breddes. Väl där valde vi en tripp på 11 km, det skulle vara lagomt tyckte vi.

Vi trippade på rätt bra genom skogen. En kort fika och några rejäla sumptramp senare var vi framme. Då hade vi hetsgått i 4 timmar!!! Nåväl, man är inte sjukare än man gör sig!

Både jag och jont är drabbade av finnar och vi skyller naturligtvis detta på Finnskogen.

Kvällens höjdare var ju att mor gjort ett form tjock tjockpannkaka åt oss. MER SÅNT!

Hallå där mina kära och långt borta!!

Idag fick jag en släng av manodepressivitet, men det var väl inte egentligen mitt fel (om det nån gång är ens eget fel..nåväl) utan omständigheterna.

Jo när jag väl kom till jobbet imorse och insåg att jag skulle få klara mig själv i rummet (Anette jobbade på MP-enheten). Posten ska sorteras x 2, remisser ska registreras och läggas i uppletad journal, operationer ska skrivas, akuten ska skrivas, men framför allt ska prio skrivas först.

Jag som i detta läget inte är speciellt haj på att prioritera blir lätt stressad och lätt irriterad. Då hände det. På radion...

..som jag förövrigt numera får lyssna till under arbetstid (blink blink). Kanalen är 92.2, en ny Karlstadkanal som bara spelar önskemusik HELA dagen....alltså rätt mycket av den hårdare typen...mycket najs!!!

Nåväl, när jag satt där och gned min panna i bordet hörde jag plötsligt från radion:
"Å nästa låt tillägnas Tina som sitter och sliter framför datorn, hälsningar Nettan" Jag kastade mig naturligtvis på mobilen och messade upp till MP-enheten med förfrågan och bekräftelse. Jovisst var det Anette. Gullit va?
Nothing else matters med Metallica ljudade ur högtalarna bara för mig!...ja och en till kanske som hade önskat samma låt.

Haha...hon är verkligen jätterar (som karin skulle ha sagt). Igår kom jag till jobbet som vanligt och sa till henne att jag var HELT säker på att jag stängde av datorn när jag gick igår. Då sa hon att hon hade satt på den och dessutom fyllt på min vattenflaska...när hon ändå var i farten..

Stunden senare var jag tyvärr i en svacka igen och hamnade i dust med en annan! och mot slutet av dagen var jag så arg att jag köpte sushi för 170 spänn! hahaha!!

Ja, sen fick jag prata ut med en annan och på tåget sa en A-lagare (som jag bokstavligen fick släpa ut från tåget) sa att jag var snygg..mohahaha..

Nåt annat glädjande var ju att jag fick STORFRÄMMAT igår. Självaste Sandra med make tittade in till mig på jobbet...De hade vägarna "förbi" när de skulle till Sunne Spa. Guuu vad glad jag blev!

Lotta potta ringde också till jobbet i förrgår och försökte lura i mig att hon var patient. Höcka arbetskamrater vet ni? Med såna blir det inget krig på jorden!

För övrigt har det hänt en hel del!

I onsdags fick jag armbågen ur och gick på karate, som åskådare dock. Ett pass på 1½ raffsades igenom och de hann med en hel del. Det såg lovande ut och påminde en hel del om taekwondo...de frågade om jag ville börja och jag hakade på.

I torsdags, ja igår. Hakade jag på pojken till Hälsokompaniet för en timmes gymmande. Jag kändes ju rätt bra ett tag tills jag gav mig på axlarna....ojojoj.

Nåväl, väl hemma lagade vi tjockpannkaka...läs smalpannkaka...(avsvalnad vulkan nämner jont...med svart lava och ett glödande slemmigt innanmäte)..äh..han överdriver. Det lilla vi orkade bryta bort från plåten smakade inte så pjåkigt trots allt...med mycket sylt.

Haha...jo just det radiokanalen jag pratade om. De spelar allt bra tuff musik ibland..idag hörde jag bl a "när kontrollen blinkar blå" och detta fick mig osökt att börja tänka på Onkel kånkel...en cover kanske...hahaha! Gött mos.

Nu ska vi äta sushi och ut med båten en sväng!

CSN!

...det är sant. Det är en av mina egenheter. Gör jag detta ramlar jag. Nu vet ni.

Idag har det varit en SÅN DÄR DAG igen...Det började i morse med att jag vände matlådan uppochner i väskan. Fick tillbringa större delen av karlstadresan tvättande. Suck. Väl på jobbet löste akutanteckningar av varann hela dagen och jag avslutade med en operationsberättelse som gjorde mig vansinnig.

På tåget hem messade Mia och frågade om hon och Meja fick komma upp på en kaffe. Självklart. Strax innan deras hitkomst floppade jag ner min kära mixer i golvet. POFF!! nu vet jag vad jag ska köpa för presentkortet på DUKA! Jag ville ju inte få bäbis och katt i glaset så fram togs the damnsucker! Ett ont anande senare stod jag där med en halv slang i handen...ja, den gick naturligtvis också sönder. Nåväl. Fika med Meja och Mia gick dock bra, inga större katastrofer.

I helgen var det missommar! Fredagen började med sillfrukost hos broder (fyllde 39). Efter lite medhjälp till sommarstädning for jag hem, Maja kom och hämtade mig och vi tillbringade större delen av kvällen på altanen. Mysigt värre med vin och kedjerökning! Maja somnade sött till Mr och Mrs Smith och det hade jag också velat.

På lördag traskade Maja, Simba och jag till Bergsklätt. Väl i skogen svor vi en stund över att vi inte packat massäck, men Simba simmade och var nöjd.

På kvällen vankades det kalas hos Arnesson. Räv, Jont, Maj och jag for dit i taxi. Jont studsade en stund i stora studsmattan sen gick jag och Maja på ny fest. Mången bekanta till bekanta ansikten syntes och snart tågade vi mot stan. Maja med resten hamnade på Brögga och Räv, Jont och jag gick på Mulan!

Hahaha det visade sig vara riktigt perry! Jont och jag regerade till Jolene och kvällen avslutades som vanligt på Piccolo! Mången perry!

På söndag lagades det mat vill jag lova. Jont bakade bröd och jag snitsade ihop veggie-lasanger och potatissallad. Mor, Mikael, Christian kom strax och vi kalasade hela kvällen.

I går kom domen. När jag kom hem från jobbet tackade jag vänligt men bestämt nej till sociala aktiviteter med sambon och gick å la mig. Vaknade en sväng vid 22 för att borsta tänderna, sen gick jag och la mig. GÖTT!

Herreni Göteborgare där ute!! Jont vill att jag rekommenderar en film. DIE ZOMBIEJÄGER - ett trivsamt hopkok av nakenhet, buskis och milt splatter. Nu har vi nåt att se ihop när vi ses vänner!!!!

Just det. Nu has det äntligen köpts Arvikafestivalenbiljett också! + 5 träd! Mycket perry idé måste jag erkänna.

Nej nu ska jag försöka lägga in lite bilder....wish mi lack!

Halloj allisamman!

Jag stinker fotsvett eller är det kattfan i knät som släppte på hämningarna. Nåväl, det är inte därför jag skriver. Jag ville bara säga att jag nu är hemkommen från Karlstad och har haft en mycket givande afton.

I morse vaknade jag 6 för att vinka adjö till pojken. Planen senare var förståss att krypa tillbaka och klättra in i pågående dröm. Men döm om min förvåning när min kropp sa NEJ. Asså? men då tar vi och gör nåt annat då tänkte jag och hamnade med en skål müsli framför tv-shop. Bra tina! 2 timmar senare fick jag nog... nu la sig billie på tangentbordet och förstörde spaceknappen, gött vännen!

Var var vi, jo, helvete...spaceknappen fungerar först när jag trycker in nästkommande ord...störande..

Jo, efter två timmar fick jag nog och halvsprang faktiskt ut till Dottevik och tillbaka. Snart var det tid att gå ner till tåget och så gjordes. Hilde mötte upp mig utanför Cubus och vi gick mot en tallrik nachos! Gött! Där satt vi ett bra tag och köpte öl för 59 kronor glaset. RÅN!

Nåväl efter ett par timmar i solen med ögonen på förbilöpande (nåt lopp) gick vi till älven och lyssnade på en trubadurande man med gitarr, mycket nice.

På tåget lärde jag mig nåt nytt i de spanskas talande och for till Nöjesbutiken för en påse gotteslisk. Mannen i kassan sa: -Gött mä litte lördasgodis ätter en da i sola...Jo, sa jag lite slött. -Män du får att ta å smörje in dä litte nä´lu kommer hem. -Va? sa ja. -ja om du vill ha näsa kvar..

Hahaha...han hade rätt. När jag kom hem fick jag se den. Det ser ut en kräfta försöker backa ut ur näsbenet på mig, den måste nog skötas lite om jag ska få behålla nåt skin på näsan..tihi

Nej nu blir det filmtajm!

God helg på dere!

Hej på alla!

Vädret är tillbaka och det börjar likna sommar igen. Värre var ju i morse när jag skulle bajka ner till stationen. Fingrarna frös till is och jag kämpade med cykellåset i oändlighet.

Jont låter meddela att han är en Terminator..köpt nya glasögon och behöver få bekräftelse..

Nåväl, att gå upp halv 6 och åka tåg fram o tillbaka till Karlstad är ju faktiskt inte så illa ändå. Jag har nämligen fått en ny hobby. Jag läser numera spanska i 45 min x 2 (ja på tåget) varje dag och det är ju faktiskt kul. Min MP3 innehåller nu en engelsk/spansk lärare och två elever. Jag lyssnar, pausar, skriver, lyssnar och jublar dovt när det går bra! Det är ju kul ju.

Nu vet jag ju med mig att disciplinen kan svikta ganska kvickt, men jag ska fan ge det ett försök.

Min dag då: Upp halv 6 (det går bra på sommarn), läser NWT (jag får den gratis i 3v, nyinflyttad som jag är) och äter frukost (japp, jag har börjat göra sånt).

3 minuter på cykeln och vips är jag nere på stationen. Där pluggar jag spanska i 45 minuter och kliver av. I Karlstad möter jag upp Eva-Stina (ny bekant tillika arbetskamrat). Vi stegar mot Karlstad sjukhus och loggar in vid 7:55.

På jobbet plockar jag först av akuthögen och börjar skriva. Sen skrivande av abortremisser och kort efter detta post med remisshantering. På eftermiddagen ger jag mig på en JÄTTEHÖG och skriver tills jag blöder och det är dags att registrera remisser igen.

När arbetsdagen lider mot slutet stegar jag och Eva-Stina tillbaka till stationen (jo jag har inte cykel med mig på tåget längre) och tågar hem. Jag pluggar tills tåget stannar i Arvika och vid 17:30 är jag hemma.

Visst är det lustigt när man förföljs av något. Det blir lite voodoo så. Denna gång är det Stieg Larsson som spökar (!). Ulla (svärmor) önskade sig den sista av hans böcker (Luftslottet som sprängdes) när hon fyllde år för några dagar sedan. Hon prisade Millenie-serien till skyarna och vi uppmanades att läsa den. På fredagen satt vi på Helenas krog och Anna K höll ett långt hyllningstal till densamme. På lördagsmorgonen rekommenderade de boken på radion och senare fick vi den första boken av svärmor.

Senare på kvällen gick vi på kalas hos Emil och Anna prisade serien än en gång. På måndag läste jag rekommendation i metro och Eva-Stina läste just klart den första...och gav den till mig. Väl i kafferummet satt jag och diskuterade Stieg Larsson-voodoo med en arbetskamrat då en från andra sidan bordet (som inte alls pratade med oss, om en kille hon träffat på sin turkietresa) -Stig Larsson hette han. Voodoon slog till en sista gång och jag får väl ta och läsa den då.

I helgen far mr Jont upp till Östersund och vidare mot Trondheim med far och Olle. Själv far jag till Karlstad (passar på då jag har månadskort) och träffar Hilde och Adoria.

Nej, nu är det fredag och det ska firas....zzzzzzz

Sköt om er nu!

och för er som helt missat att karin befinner sig i Frank-landet kanske behöver uppdatering på Resedagboken.se/slan-karin! Sköt dig!

Jaha, då var man värmlänning igen då. Jag har just jagat Billie ett varv runt gården i hopp om att få klippa en tuss och sen har jag lagat indisk gryta. Mkt perry om jag får säga det själv.

Men vi börjar väl i onsdag då. När jag för näst sista gången traskade hem från jobbet och ner mot Linnéplatsen ringde telefonen. -Hej, det är Stefan (besiktningsmannen). Jag står utanför dig nu. -Men tänkte jag och var tvärsäker på att vi hade sagt att han skulle komma på torsdag. Nåväl. När jag kom fram satt både han och nya hyresgästen där och de släpptes in. Stefan gick runt, tog några kort och tyckte det såg jättebra ut (jävla tur att jag städat innan).

Jag visade runt nya hyresgästen i källarn ett par varv tills han blev nöjd. Stunden senare (när jag hängde ut genomfönster i full färd med att skura) kom Mia. Denne berättade att HON FÅTT LÄGENHETEN hon sagt ja till! och flyttar in första augusti. Så underbart fantastikt svinkul för dig gumman!

Stunden senare kom Åsa och hade med sig 2 söta blommor till mig. Snart kom även Karin och det blev kalas. Hon hade med sig Pescador (salta små fiskformade kex) och döm om vår förvåning när jag under högläsning av min gamla dagbok upptäckte att Jont och Karins saga om La Bambas (matsalen) handlade just om mr Pescador!! Tänk så voodoo det kan bli.

Återstoden av kvällen skålade vi i rödvin, tog en massa flumkort och städade desto mindre.

Sedan var det torsdag. Dagen var kommen då jag för sista gången skulle stega mot Sahlgrenska. Där ägnades mest hela dagen åt avsked och jag fick massor med fina presenter. Presentkort på Duka, blomstercheckar, liten bok av Sandra, godis, blomma från avdelningen, kort och många kramar! Det var en underlig känsla, upp å ner i bröstkorgen hela dagen och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta...så jag gjorde lite av båda.

När dagen var slut och jag sagt hejdå till alla (hoppas jag) återvände jag till lägenheten en sista gång. Markus bjöd på avskedscigarett och jag gick upp för att packa det sista. En halvtimme senare hade jag sängen på ryggen (jo faktiskt) och alla tillhörigheter med mig. Jag svor en stund åt ett tant som bredde ut sig på TVÅ stolar å vägrade lämna plats, men var snart framme vid centralen.

Där möttes jag av både Karin och Mia, men jag var vid detta lag så stressad att jag inte hann bli sentimental. Det kom på tåget. Saknar er!!!

På fredag var jag ledig. Vädret var inte vad det borde och jag hade stundtals tråkigt. Kvällen kom dock och vi hyrde Devil`s rejects...förträffligt bra film det där. Bättre blev det på lördag! LillChristian ringde i ottan och ville komma över. Vi packade ihop en kasse med junk som blivit över när jag flyttat in och gick till honom.

Där satt vi en stund, spelade gitarr och sjöng 74/75 och njöt av första sommarsolen. Jont ringde senare och var påväg ner mot stan. Denne och Gruva möttes upp och vi gick till Nordells för en fika! aaaarrrh.. På stan var det Jössefröjda och håll igång. Runt torget stod feta amerikanare (bilarna alltså) och längre bort stod ett band och spelade Johnny Cash, pretty nice faktiskt.

Väl färdiga plittrades vi för resp sportaktiviteter. Jont och Gruva cyklade, jag sprang. Efter dusch och pynt kom Martin och hämtade oss. Denne gång for vi till Taket för mat och öl. Gott som fan. Senare kom Helena och vi for till Viksholmsfestivalen. Första bandet var med Emil och Co´s Infinite Universe Revealed!!! Detta stonerband vill jag rekommendera till alla. Fy fan vad bra de var!!

När SvanteSvin och gänget skulle upp på scen gick vi dess värre. Jag bad lite om ursäkt och sa att det faktiskt var fotboll. Vi sprang (Jont och Martin mest) hem och kastade oss i soffan. Fotbollen var som bekant rätt skandalartad och vi satt (mer eller mindre fotbollsintresserade) med hakorna i knät. Under rökpauserna på balkongen hörde vi dock Svantes stämma ljuda från Viksholmen. Vi avslutade med Manowar-allsång och småsprang tillbaka till festivalen.

Väl efter detta lyckades vi planka oss in på Brygga (moget) och dansade en stund till Bon Jovi-covers. När jag skulle bakom en buske hände nåt voodoo. Jag satt på en grushög och skulle precis svara då jag såg att Chris ringde, dennes batterier dog i samma stund och sekunden senare ramlade just Chris in genom busken där jag satt. Hahaha...han blev lika förvånad som jag! Där skulle Chris promt knappa in alla Johnny Johnny skämt han kunde i mobilen, men jag och Jont insåg hur länge det skulle ta...så vi gick och åt mos. Visst hann vi med en del på en dag! tänkt det blir så mycket lättare när solen lyser.

På söndag tog vi det ganska lugnt och ägnade en stor del av dagen på filth med Billie ute på gräsmattan. Vi var också och handlade frön på affären och tänkte så, men istället såg vi på saw III haha...så saw...get it?

På måndag...ja idag. For jag för första gången till Karlstad. Jag svävade iväg mot stationen vid kvart i 7 i morse och kastade cykeln på tåget. Väl framme susade jag vidare längst älven och lyckades faktiskt hitta fram i tid. Runtgång bland nya arbetskamrater och de verkade rätt perry allihop faktiskt. Lätt förvirrad satte jag mig in i vulva, vagina, portio och jag tror jag börjar hajja vad det rör sig om.

Hur är läget i Göteborg? Saknar ni mig ibland, det gör jag...:)

Hej hej hallå där kära kära dagbok. Här rullar det fort, livet rusar vidare och trots att jag inte alltid hänger med flyter det förvånandsvärt bra.

Jag vill börja med att hälsa NEA väkommen! Sara och Urban har nu fått sin efterlängtade dotter och av vad jag har fått höra skall hon vara något av det vackrare i bäbisväg.

I fredags firade vi min sista helg här i Götet. Jag och Mia fixade lax och potatis som vi avnjöt till en mycket bra film. Denne hette The stars we are. Ett gäng kortfilmer rörande kvinnor som ville bli stora i New York och bodde på Salvation Army´s kvinnohem. Kalle är skinhead, homosexuell och HIV-positiv, en liten film om att växa upp som transexuell, en handlade om Jello Biafras politikintresse och den sista om Frasse 12 år som drömmer om att bli blir graffiti-artist.

På lördag var det mycket att stå i. Jag hastade mig ner till stan för att köpa sushi och morsdagsprisent. Jont kom vid 2-tiden och vi satt utanför på gräset och möljde i oss något som kan vara den absolut sista supersushin på väääldigt länge...helvete.

Själva möbel-till-kärr-momentet var avklarat på under en timme. Sen brummade vi iväg mot Arvika, lyssnade på GnR´s nya (som för övr sög fett) och smed planer för en Euro-techno-fest i vindskyddet..Hahaha. Det är sant. Jont har nämligen (erkänner detta helt utan vidare) laddat ner hur mycket EUROTECHNO som helst (han är ff inte klok). Ämnet ska ju naturligtvis vara 90-tal och ev berusning sker med Hot Shots....hahaha!

När vi kom hem började vi bära igen. Till vårt stora förtret gick inte soffhelvetet in genom dörren (hrm, tycker jag känner igen detta), så vår snälle granne och far till en gammal klasskamrat Ronny Atrapp (jo, det var väl Halla som började kalla honom så). Denne, Ronny Atrapp alltså, fixade gear och började skruva av ryggstödet och visp så var vi genom!

När allt var klart bjöd Jont på öl och spelade.....2UNLIMITED med tillhörande moves...

På söndag lyfte vi ner större delen av mina grejer i källarn och bröt upp för varsitt Morsdagsfirande. Mamma blev glad för vitlöks-olivolja och bjö på mat och tårta. Mikael kom 1,5 timme försent och hann berätta att han fått jobb i Norge innan jag var tvungen att åka.

Min sista färd mot Göteborg (på ett tag alltså) var rätt angenäm. Jag hade inget att läsa, men det gick pretty fort ändå. Denne gång åkte jag med ända till Charlestown och bytte alltså inte i Kil.

Väl på perongen agerade jag förvirrad och frågade någon om vägen till sjukhuset. Jag fick den och traskade iväg. Det tar cirka en kvart enkel väg att traska så nu har jag fört in det i planeringen.

Klockan 18:05 tuffade jag sedan iväg mot Götet och möttes av en mycket tom lägenhet:) Jag kände mig lite kunglig av att fisa med eko, men mer som en backpacker när jag skulle till att läsa, ty jag fick balansera ficklampan på halsen (som alla gör?) så att jag kunde se texten.

Igår for jag till IKEA för att inhandla lite shait, men icke sa Micke när det visade sig att det inte fanns det jag ville ha, inte heller det andra jag ville ha fanns i lager så jag for tomhänt hem igen. Jag tröstade mig själv med Palak Paneer från Mother india och njöt till fullo!

På torsdag bär det av...