Tintelin

Hej hej hallå kvällsboken, jag tänkte skona mitt dåliga samvete och kanske skriva ner en rad eller två om helgerna som gått. Ha överseende med missar och förträngda fragment.

Jo asså…Tåget tog mig som vanligt till Arvika och redan i Kil höll jag på att frysa tasken av mig. Jont kom å hämtade mig och stora lasten och vi for hem. Billie (hårigare än nånsin) mötte upp i dörren och jamade fram våldsam harrang.

Suddiga minnen stundar, men jag antar att vi slog ner varann framför tv´n framför en film. Lördag blev det sannolikt stadsvandring med tillhörande fika. När kvällen blev det julklappsutdelning hos mor. Jen och Chris kom bytandes och snart var jag tillbaka i metkroken. Där hade festen redan börjat och hela gänget var samlat framför Jackass the movie 2…mycket sjuka killar det där.

Vid ett beslutade de sista sig för att gå på krogen och sängen väntade för slitna själar. När vi slog upp ögonen nästa gång var det julafton! Jag och Jont gungade igång morgonen med en dos Twisted sisters julsånger och obligatoriska Onkel Kånkels Ferdinand!

Klockan 12 befann jag mig hos mor och när Mikael ändrade öppnade vi dagens första julklappar. Mikael fick bl a magneter, mamma och jag fick en varsin lykta, tack Jen! Stunden senare kom Hans och hämtade oss. Vi for till (H)hans och Mitas hus i Jössefors och där var det minsann dukat. Jag hade skojat till det några dagar tidigare och sagt att jag minsann skulle ligga i poolen medan de andra fejade….å de hade visst tagit mig på orden….där bubblade lillpolen för glatta livet ute på verandan…å jag som inte ens hade simmardräkten med mig…..suck!

Jag hittade dock anledning att inte feja i köket då jag föredrog att leka tittut med Pucko (papegojan). Denne goja lär vara en av de fränare i trakten, men led av våldsam blyghet och gjorde inte mkt väsen av sig.

Snart kom Mattisson, Catrin och barnen. Julklappar öppnades och jag gjorde några tappra försök att trösta en inte helt nöjd månadsgammal Lill-Jenny, men det gick junte. Efter lite glögg kastade vi oss till bords och svullade länge och väl. Först i fosterställning kröp vi till tv´n för Kalle Anka. Samtliga radades upp och de som tröttnade först var barnen…jaja..

Efter mycket norgehistorier, berättelser från förr, lätt giggel från gojan, fulbilder med Mikael och speedway var första firandet slut. Magen hade gjort sitt bästa för att bryta ner sig inför nästa julbord, men det visade sig bli länge till dess.

Jont hämtade upp mig, mor och Mikael i korsningen och vi for hem. God jul önskades igen och Jont och jag for vidare mot svärmor och svärfar. Nästan helt framme kom vi på att vi glömt mormor och morfar och for tillbaka. Hos svärisarna var det omgjort vill jag lova. Tapetserarna hade förvandlat rummet totalt med randiga tapeter i svart och silver…mycket häftigt. Under matchande grankulor låg (trots lovning att vi skulle dra ner) ett berg julklappar.

Efter många timmar och riv bland klappar var vi klara. Jag och Jont tog en kvällspromenad med hundarna i ”snön” och beundrade en stjärnklar himmel. Väl inne var det dags för julbord nummer 2. Svullandet fortsatte och sen var jag sanneligen mätt!
När klockan blev en del var det dags att packa ihop ALLT vi fått och åka hem…Tack HELA familjen för allt!!

På juldagen var mening att vi skulle festa med Anne och Björn, men p g a sjukdom bidde festen hos Jont. Vi hamnade som vanligt på Taket och efter att Jont somnat gick vi hem:)

Dagarna som följde blev det mkt brädspelande. Jag vann naturligtvis inte mycket, men somnade först av alla.

En dag ville Maja och Anchi ha med mig till Charlottenberg! Tja…nya köpcentret får junte missas (?) så vi for dit med mycket Him och Danko Jones i högtalarna. Väl framme shoppades det loss då båda tjejerna inhandlade både skor och tröjor. Jag nöjde mig med en knopp och tjatade om kaffe.

När vi väl fått vårt kaffe tvingades vi klaga 2 gånger. Kaffet smakade absolut ingenting och till sist hade Maja och jag hela bordet fulla i kaffekoppar. Inte nog med detta strejkade Majas kycklingsmörgås också. Denna hamnade i vägkanten efter vilt uppkastande. Stackars Maja blev med ens bättre och den kvällen ägnade vi i sängen på Termiavägen och kollade på ……..50 cents Get rich or die trying….det är sant!

Väl hemma börjades det packa och vips så var dagen för Stockholmsresan kommen. Vi mötte upp Bombas på perrongen och for iväg. I Karlstad skiljdes vi åt…vi och han alltså…och vi tuffade iväg.

Väl framme kunde vi med hjälp av Jonts kvinnliga intuition (som han sa) hitta rätt hotell och det var junte alls pjåkigt. Vi kastade in väskorna och gav oss ut i stora staden. Följande dagar traskades det minsann….upp å ner kungsgatan, drottninggatan, gamla stan, Djurgården i busväder, mycket sushi, indiskt, diverse skivaffärer, tunnelbana, shopping, hötorget, stureplan, massage, bio och mer traskande. Vid nåt tillfälle frågade Jont om jag visste var jag var….eh…nej! Jag vet lite mer om Stockholmo nu, men inte mkt.

Så kom kvällen vi väntat på. Vi lastade handfatet med is, som provisorisk frys för skumpan och började pynta oss. Jont glänste i kostym och finskor och plötsligt fick vi bråttom. Gruva, Rönnstad, tvillingarna Milde mm möttes upp på Malmen för en första öl. Snart äntrade diverse flickvänner och vi for mot Långholmen.

Efter visst virr var vi framme. Välkomnades med drink och mingelbilder och snart var festen igång. Mat svullades, gamla vänner stöttes på och snart blev det frågesport. Detta följt av mingel, pinsam karaoke (trots att jag förbjudit mig detta), gammal punkallsång (punkalsong haha) på gården, mkt härj på dansgolvet och vips så var året slut. Jag och Jont valde att stå på bordet för att se fyrverkerierna bättre (?) och drack världens äckligaste champange…Detta övertygade vi också alla andra om och tvingade så många som möjligt att dricka.

Kvällen fortsatte, alla på dansgolvet och alla var vi väl lika förvånade när klockan slog 4. Taxi hem…nån timmes sömn och vips var det dags för den där jävla hemresan. Hate it..

Men jag säger väl som Karin skrev i senaste Halleluja….

…..att åka hiss är så jävla mars -97!

Jaja…krya på er alla dunderklumpar och go fortsättning på dere!

Olla!

Ses vi ej innan jul vill jag önska erder alla en fruktansvärt god jul och ett fyrfaldigt nyår!!!

Halleluja föffan och älska med din nästa

Å fressten...uppesittarkväll hos jont 23:e...kom, ni som får!

Ohla och hallå alla glada och mindre!

Jag är som vanligt uppkommen ur badet och lyxade denna gång till skrubbningen med Doritos, Guacamole och Lillith fjättrad i kedjor. (detta skrevs söndag).

Helgen har varit till belåtenhet och jag har inte släppt Karin ur sikte sedan i fredags, men vi börjar i onsdags.

Jag var denne dag hembjuden till farbror Jontas på fika. Denne bor numera i ny lägenhet och har bonat den med helt nyinköpta möbler. Gazzy släppte en bajskorv på glasbordet och vi släckte hungern med varsin pizza…aaarh!

På torsdagen var det (som alltid) obligatorisk fika dag och vi har numera riktat in oss på Blue Mountain. Jag kom först, tätt följd av Mia, Karin svor över vädret och Tor kom sen ty han hade twat-dag. Vi kastade av oss skorna och la oss till rätta i sofforna. När klockan började närma sig 21:00 (vi kom till stället innan 17:00) bröt vi upp. Mia och Tor gick till Bergaknugen och såg SÅG III. Haha?

Fredag kom som vanligt helt utan förvarning och när kvällen kom hade jag fått besök av Karin. Vi vankade iväg till Hemköp och inhandlade förtjockningsmedel, sen vidare mot Videomix. 3 filmer senare gottade vi ner oss i soffan med smågodis, glögg, knäckebröd och senapssill, Doritos och guacamole (?) Jag somnade tyvärr redan i mitten av andra.

På lördagen var klockan ställd. Vi snoozade vilt ett tag och sög i oss välbehövlig sill-frukost. Stunden senare satt vi på bussen till Tuve på Jenny skulle till att knåda oss igen. Vi sög i oss en varsin kaffe och strax var det dags att börja.

Jag fick gå först och denna gången skulle jag bedömas i helhet. Jenny raddade upp med journalpapper, penna och tog anamnes. Jag hade känt mig lite stel i mellan skulderbladen ett tag och det skulle bort. Jenny bad mig ta av mig till underkläderna och ställa mig borta vid dörren.

Där skulle jag vända och vrida mig och Jenny berättade hur hon bedömde mig. Kollade om öronen satt på samma nivå, kollade axlarna (om nån var mer deprimerad) kollade hur armarna hängde, hur flatorna var vinklade, om bäckenet var framåtvinklat, kollade skinkvecken, vinkeln på benen, om ett var längre fram än det andra, fotknölarna och hur jag utförde vissa rörelser.

Efter detta var det dags att börja knåda. Jag värmdes upp med sedvanlig lätt massage, en lätt A-O release (tror jag det hette), en muskelsträckare och avslappnade övning. Jenny gav sig senare på området som var stelt. Knåd, knåd och krossande av mina triggerpunkter.

När 1½ timme hade gått var jag rätt mör vill jag lova. Jag frös som ett litet svin, uppmanades att dricka mycket vatten, fick ett äpple och blev nerbäddade framför TV´n med katt på magen. Medan Karin fick underarmsbehandling fick jag långsamt värmen tillbaka och jag och Per kom överens om pizza. När vi hämtade den vann jag 20 kronor på en Tia-lott.. Perry?

När denne var uppsvullad gav vi oss iväg. Jag kände mig inte speciellt pigg på pepparkaksbak, men de andra insisterade. Vi inhandlade glögg, deg, nötter och for hem till Karin. Jag hamnade (lagomt osocial) framför datorn och var bara med när kakorna (inte helt politiskt korrekta) skulle ätas.

Idag vaknade jag klockan 9 med ett huvud som höll på att krossas i en nötknäckare samt en inte helt välkommen mensvärk. Jag hittade en Ibumetin och kröp tillbaka. Många timmar senare vaknade jag upp helt utan ont nån stans. Karin kokade kaffe och havregrynsgröt och vi fick för oss att gå på låååång skogspromenad.

Detta gjordes under vild diskussion om vårt förflutna, drömmar om framtiden, vart vi står i våra liv och vad vi vill göra med dem. Väl hemma sög vi varsin vit-te och tackade för en lång helg. Tja...å sen kom det där med Doritos i badkaret ni vet.

Hej hej…på onsdags ska det knådas igen Jag skulle ha stryk!

……varken på väg eller hem från jobbet, men detta till trots gav jag mig ut för en springtur ikväll, ja nu när jag fått tillbaka mina skor. Det gick rätt bra. Sprang mot Brainsquare och bortåt med öronen fulla av Sisters of Mercy…haha.

Så där ja, nu har jag ätit upp ett helt digestive-paket också....jaja, man får inte bli för nyttig.

På tal om det. I torsdags slöt vi upp på Delirium för lite stark(-)öl. Tor, Mia, Karin och jag fick platser däruppe och inhandlade lite bira från världens alla hörn. I mitten stod den starke, allas vår chillibeer. Så gött så det rivet till lite i bröstet och man vill bara ha mer.

På fredagen kom pojken. Efter upphämt på stationen skulle vi ta en långpromenad, men var framme vid Järntorget fortare än tänkt och beslöt oss för indiskt. Efter att ha röstat ner två resturanger bestämde vi oss för den tredje. Taj Mahal! Finmat serverades och vi frossade mest ur min tallrik, som bestod av Palak Paneer….gött så in åt helvete. När maten var så gott som slut kände jag mig i 12:e månaden och vi vankade hem.

Där fixades min dator i ett nafs, jag dansade cancan och firade med ett färskt avsnitt av Prisonbreak med pojke i knät!

Lördag skulle vi döpa i julklapparnas tecken, men hittade endast en väst (!) till Jont och två presenter till fadern (visst fan….springer å ringer). Tor möttes woodoo-aktigt upp på Brothers och vi var rörigt överens om japanskt. Väl sittande vi sushiplacet bjöds vi på både soppa, sallad, kaffe och te till sushin…perry.

Senare traskade sällskapet vidare mot Bergaknugens salar (ja göteborgs nya jättebio). Entrén liknade mer ett garagehus och våra förväntningar dängdes i golvet, men ett besök en våning upp fick oss att studsa igen. Baren var ju hur perry som helst och toaletterna… Jag och Jont gick på varsitt do. Jont kom viftande ur sin toa och ville visa att både golvet och taket var spegelglas. I samma stund kommer en engelsktalande kille ut från pissoarerna. Denne yrar nåt om att en kvinna sitter och kissar….i väggen.

Eh?, protesterade både jag och Jont, men blev med bakom skynket. Killen bad oss att stå stilla och titta rakt in i vägen. Och då …fick vi plötsligt se en gubbe träda fram, men kamera i hand och han tog kort på oss! Dom hade en TV bland pissoarerna…fy fan? Nöjda och tömda gick vi ner för att köpa biobiljetter. Tor bangade, men jag och jont fick var sin till THEM.

Jag och Jont for hem, köpte tidning, pepparkakssandwich och jag fick se på ett PrisonBreakavsnitt till medan herren lagade veggipytt. Väl mätta for vi tillbaka till bion. Satte oss på sista raden bland ett gäng brunstiga tonåringar och filmen rullade igång. Jag flög ur stolen vid några tillfället och betyget blev gott. En fransk blairwitch (?)…en film helt i min smak!

På söndagsmorgonen vankades frukost framför film. Dom kallar oss mods med Kenta och Stoffe fick oss att tänka till. Stunden senare traskade vi åter ner på stan, men lyckades inte med några inköp då heller. Istället frossade vi sushi (igen) och vips så var vi på väg mot det där jävla tåget igen.

Imorgon är jag bjuden på inflyttningsfika hos Jontas! På torsdag ville Tor gå på bio. Dennes syster var nämligen på SAW III då personal kom in och muntligen varnade för filmen, då det förekommit kräkningar i salongen….UH!!! coolt väl? Denne måste förståss ses, men ty jag haft allt för täta biobesök senaste tiden väljer jag nog ett ligg på Blue Mountain istället..

På fredagen har jag och Karin bjudits in för knådning. Jenny ska återigen gå loss över våra arma kroppar och vi är inte de som bangar. På lördag har vi ev kommit överens om Bakfylla (ja bröd-, bullar-, knäckbakning med tillhörande rusdryck) och söndag i så fall dito.

Sen är det måndag och då ska jag i alla fall ha köpt en julklapp och kanske en klänning…å skor….å väska…å iiiiiiiii jag fick feber.

Nu veckans visdomsord från Helena på jobbet.

Det var bättre förr – Å ju förr desto bättre!

Jag har varit med om något fint. Jag låg i badkaret tidigare idag och läste i aftonbladet en artikel om Bröderna hårdrock. Nu måste jag citera:

Erik på förfest på Hisingen:
- Nu är man på pundarsafari, här bor ingen normal.

Skytteholms IP, Maiden FC spelar. Erik upptäcker att hans flickvän använder hårdrockshalsduken som sittunderlag. Motvilligt lånar han ut en Maidenväska istället:
- Sitt på den med trycket uppåt. Och fis inte!

Pelle efter att ha kränkt av sig en svettig Maiden-tröja efter konserten:
- Nu luktar man hundskit som katten pissat på.

Erik efter en Exodus-konsert:
- Man får inte röja för mycket. Det är en principsak gentemot Maiden. Det där var dagisheadbangning. Riktig headbanging är när varenda kota i ryggraden är av.

Pelle om sin frisyr efter en regnig Maidenkonsert:
- Det är ingen frisyr, det är ett statement.
Det räcker att jag får en enda droppe på huvudet är jag genomblöt i håret.

Erik:
- Om jag så har ETT enda hårstrå kvar på huvudet ska det vara långt.

Sist jag skrev(haha…jag skrev SKREV) skulle jag på Musikens hus med Karin..och så blev det. Vi äntrade, grabbade två kalla och sjönk ner i varsin barstol. Karin känner Martin i Bult och snart började de spela. Vi satt länge och försökte, men kunde inte hitta takten. Hrm…är det skrän eller är det bra?

De började spela en Tool-låt och vi beslöt oss för att det var bra. När det slutat spela var vi överens om att det kanske också kunde ha varit väldigt bra. Vi impades hårt av trummisen och fick råd av Martin att säga det till han. – Han blir så glad då.

Bandet senare sämrade till sig lite, tyckte vi. När tredje bandet började gick vi hem.

På torsdagen sov jag som ett barn redan från kl 19:00 på kvällen. Vaknade vid 6 fredag morgon och kände mig för första gången något så när utvilad. Betyder detta att jag alltid måste ha 11 timmars sömn?

På fredagen gick Eythor (läkare på jobbet) i pension. Vi bjöds på finbuffé i Per Dubb-salen och jädrar va gött dä va!

På kvällen bjöds vi till Mia på chill. Vi kom dit, välkomnades av en kärlekskrank Freja (hund) och tre sköna katter. Mia hjälpte Karin att fixa en Myspace-sida och jag roade mig med att springa runt runt lägenheten med Freja.

Fascinerade gjorde jag då Freja började skojdöda Lill-Mia (katten). Dessa slogs utta helvete och Lill-Mia verkade inte speciellt skärrad av att ha en bra mycket större hunds käftar runt halsen.

Happ…nu sitter Mia och pluggar, Tor är i Norrköping och Karin härjar förmodligen röven av sig till Gogol Bordello. Jag har tråkigt, men jag orkar inte lyfta telefonen…aaaaah!

Amen tja bagdoken!

Då har det gått ytterligare en tid och bra lite har hänt. I torsdags var vi som sagt på Borat. Kan vara nåt av det bästa just nu. Tor, Silja, Mia, Karin och jag möttes upp för att beskåda denne herre..och jag kan inte komma ihåg när jag fick huvudvärk av en film sist. Från presentationen: Ma name Borat..eee och fram till slutet hade vi skrattat konstant samt en vändning till då vi hade snabbgenomgång utanför bion efteråt hahaha…fy fan. Sen gick jag hem i regnet…lyssnade på Zatyricon (eller hur det stavas) på P3 och hade det ganska mysigt faktiskt..

På fredag blev det lugna gatan för min del. Tänkte lyxa till mig och hyra några rullar och köpa en påse snask. Är just nu inte för tät, men tyckte att det kunde jag vara värd. 116 kr säger expediten och jag lovade mig själv att aldrig hyra på Videomix igen. Den vita massajen hade de visst gjort film av och jag njöt förståss i stora drag (se den, ju mej lajk it).

På lördag var det Mono för Mias del. Karin fick för sig att bjuda med mig på fest, men jag bangade. Det händer ju inte för ofta och jag hade rätt dåligt samvete ett tag och kollade på Darwins mardröm…iiiiiii. Världen är allt bra käck ibland…

På söndag var jag minsann uppe i ottan. Visst! På ett vips hade jag slätat över hela lägenheten som faktiskt fortfarande står i glans! Senare kom Karin, återigen med MP3´n full av musik. Denne gång Gogol Bordello, ty dissa spelar på Chalmers i helgen. Haha…zienarpunk från Ryssland…från NY…japp! Rätt perry faktiskt.

Stunden senare tågade vi ner mot Café Blue Mountain för att möta upp Tor och Mia. Där blev vi liggande i 3 timmar. DET ÄR SANT. Stället har ju enskilda rum med soffor så vi soff-tade till max.

Sen blev det måndag igen..och tisdag å då blev jag bönhörd. Jag hade klagat på att mitt liv är ganska stillastående just nu. Jag kom på att jag inte hade någonting att se fram emot. Men så när jag kom hem från jobbet hittade jag ett inbjudningskort på golvet från Stockholm..

Det visade sig att vår vän Wettmark, Marie + 4 vänner alla fyller 30 runt nyår. Dessa 6 tänker ställa till med VÄRSTA festen….och jag är bjuden!! När jag läste om dresscode, skumpa, middag och hela köret tänkte jag ju att Jont inte skulle vara så förtjust. Men döm om min förvåning när denne i telefon sa att han plötsligt blivit VUXEN och nu minsann ville gå! Dog gjorde jag när han sa att han t o m tänker införskaffa kostym! Haha…så nu har jag ju någonting att se fram emot!

Nu måste jag sluta…Karin har nämligen bestämt sysselsättning för kvällen. Det vankas spelning på Musikens hus och….det är gratis! On a schoolnight huh?

Superfrid

/Pubertina

Amen tja bagdoken!

Det har återigen varit visit i Arvika och denne gång lite längre än oftast. Redan på onsdag sattes jag på tåget och tuffade upp genom Sverige. I Arvika höll jag på att frysa ihjäl men värmdes när mitt hjärta väntade på stationen (”Äh, det var töntigt…stick”, som Stoffe skulle ha sagt).

På kvällen softade vi i soffan med ögonen på Wildness, en engelsk film om ett gäng kåkfarare som skulle samsas om på ö (det du Maja), rätt perry faktiskt…och rå.

På torsdagen gick vi upp i ottan, så också jag. Vi stegade mot Bristol och åt väldigt mysig hotellfrukost för endast 50 spänn…och detta på självaste 30-årsdagen. Jonathan tyckte jag blev pinsam när jag tvingade honom att öppna paket. Men han verkade ändå rätt glad för Dellamorte Dellamore-tröjan.

En timme senare hade vi ätit oss till bristningsgränsen och det var dags för vissa att gå till jobbet. Jag däremot gick till mor och härjade runt ett tag tiss det blev dags att träffa lite kompisar. Mia och de två grynen Melvin och Meja mötte mig vid KappAhl och vi gick vidare för en stilla fika på Sunday…å stilla var det vill jag lova. Vi var till en början mol alena. Mia beställde en cocosneger, Melvin roade sig med att hänga i fönstret och rabbla bilmärken sen for vi hem.

Mia bjö på mat och jag försökte ta igen lite av det jag missat genom att se på kort. Huset var numera utbyggt och Melvin roade sig med att sladda på nya parkettgolvet. Snart kom Catrin med sina och jag fick för första gången träffa Jenny. Denne lille skönhet är endast en månad gammal och hos släpptes förståss inte på hela tiden. Prins-Martin var sjuk och sov som ett litet i vagnen.

När Jont senare kom hem från jobbet for vi upp till mor och far för kalas. Presenter öppnades, Jont fick ett helt nytt möblemang och övernattning på spa. Sen svullade vi smörgåstårta 3000 , umgicks och for hem. Väl hemma kollade vi på Shutter, en thailändsk skräckfilm om att bära sitt förflutna på sina axlar. Jag höll på att skita ner mig ett par gånger och Billie gjorde det faktiskt. Katten flög, liksom jag, en meter rakt upp i luften och kutade in på lådan och spraymålade.

På fredagen tog jag ”slappdag”. Begav mig ut i kylan för lite spring och slogs av att det faktiskt var jävligt fint med solen glittrade i morgonfrosten. Det blev t o m rätt mäktigt en sväng när jag sprang med hästarna vid stallet och lyssnade på hög bonkbonk-musik. Framåt eftermiddagen gjorde jag en veggiepaj och sen blev det filmdax igen.

Denne gång Mio min Mio, eller som den heter på Italienska…Mio mio Mio! Visste ni förresten att det är ingen mindre än Christian Bale som spelar Jum-Jum och självaste Christoffer Lee som spelar Kato, tja fast det är ju dubbat till svenska förståss. Styggt väl?

På lördag steg vi åter upp i ottan och bakade linsbröd. Jovisst! Klockan 11 kom Hans, Räv och Gruva proppade med prisenter och det blev kalasfrukost! Senare begav vi oss ner mot stan för ytterligare prisentköp…denne gång till Klas.

Kvällen kom och vi gick på Jont`s och Klases 30-års fest. Vi blev som mest 17 personen, men ingen av oss kunde slå Svante i fossball! Jo Klases Karin, men hade ju en teknik som vi veteraner skulle kalla fusk…. Sen vankades soppa, snittar, prisentutdelning och småtimmarna rundades av med lite Mötley-allsång.

Ja, sen kom ju den förbannade söndagen igen. Jag vaknade, såg återigen ut som ett kryss i ansiktet och lovade mig själv att jag aldrig mer skulle dricka rusdrycker. Det visade sig vara fars dag och Jont begav sig. Jag gick till mor och åt veggie-buffé med Mikael, Jen och Chris. Mor hade gjort sig till och fixat egenmejd falafel, brockoligratäng och quornfyllda paprikor. Oerhört gott och nästa gång ska jag försöka få med mig vår lille vegetarian också:)

Sen kom måndagen…jobb, jobb och jobb. På tisdan fikade jag hos Fighter-Åsa och fick höra att delar av Hammerfall tränar i nybörjargruppen…hahaha..

That´s all folks… I möra blir det Borat för hela slanten…

…och Jont…Karin har visst föreslagit spelning den 25:e..Danko Jones och ett mexikanskt punkband från Ryssland som sjunger på engelska…hur ställer du dig till detta?

Frid!

Jag bör vara en av de snällare människorna just nu......detta just därför att jag snart möljt ner en hel burk pepparkakor…(nja, Karin har ju hjälp till en del också).

Jo vi tänkte ju jula till oss en aning i fredags, då vi gick till Hemköp och inköpte både glögg pepparkakor och grönmögelost…men vi börjar i måndags…

Måndag då: Ja, det var väl ungefär då vintern kom. Jag hade vänjt mig vid hösten och boom så frös det till. När jag väl vänjt mig vid vintern var den över. Nu är det höst igen och vi börjar om.

Tisdag struntar vi i och traskar raskt till onsdag. Jag mötte upp Karin och Jenny på stan och vi for mot Tuve. Efter lite kaffe och iakttagande av konstiga katter (Mossa och Bark) som hjälptes åt att SLEVA i sig vatten med tassarna fick jag vara så god att ta av mig kläderna.

Å helvete. Jag kan inte komma ihåg sist jag blev tillfrågad om jag ville ha gratismassage….kanske för att det aldrig hänt. Jenny for över mig med flinka fingrar och 50 minuter gick för fort. Jag blev frossig och rosig om kinderna men alla sa att det var normalt. Jag förundrades av att det kunde va så in åt helvete gött med handmassage…ja du Jont, nu har jag krav sörru.

Torsdag: Min dag på jobbet bör inte nämnas, ty jag fumlade till mig och allt dumt hände samtidigt. Efter jobbet slöt vi då upp, jag och brudarna, på Brainsquare och billigt och gott på Taj Mahal. Det är riktigt gott med indiskt…å speciellt med rabatt.

Fredag fick jag besök av Karin. Denne kom med hela MP3-spelarn fylld med ny spännande musik som tömdes i min dator. Vi hyrde 3 filmer och gick för att botanisera på Hemköp. Vi köpte…ah det sa jag ju. Första filmen blev Frostbiten och då jag och Karin hade kilometer höga förväntningar slogs vi till marken rätt fett. Coola effekter sänktes med lamt skådespeleri och slutpoäng blev en liggande etta. (eller nu kanske jag tog i). Andra filmen fick bli Brokeback mountain och den överraskade.

När tredje filmen…en geishas memoarer rullade igång hade vi båda fått påhälsning av sandmannen.

På lördag sovs det allt för länge. När vi väl kommit ner till stora staden hade det börjat mörkna typ. Vi sög en sushi (förståss) , snabbvisitades av Mats och for hem. Jag lyckades leda in oss på fel buss och förlängde vår hemfärd med en halvtimme. Väl hemma hyrde vi lite fler filmer, köpte lite snask (för precis 18 kr var…..woodoo). Karin ville se Guds stad och då jag redan sett denne och frös utta helvete tappade jag upp ett bad. När Karin serverade mig te kom jag på att jag ville va geisha och försökte få henne att tvätta mitt hår….hon vägrade.

Istället fick jag laga mat, men hämnades med att låta henne tvångslyssna på Lugna favoriter tills hon mådde illa. Kvällen kom, vi somnade till Människornas stad och Tolken med Nicole Kidman.

Söndag då: Jag och Karin (hon va kvar än) vaknade i ottan då vi skulle äta frukost med Mia och Tor. Vi möttes upp kl 10:00!..på Järntorget och klev in på petit café. För 55 kr fick vi baguette, juice, yoghurt, ägg, crossang, ost, grönsaker och kaffe. Vi åt och pratade skit i 1½ timme och gick ut. Där upptäckte vi att vi kunde prata ännu mer och gick till Kosmos och sög bamsekaffe! Vid halv två bröt vi upp, jag och karin gick till biblioteket. Även vi bröt upp efter en stund…och tja…sen dess har det junte hänt för mycket.

På torsdag fyller min prins 30 och jag kanske borde köpa en prisent snart….;)

Tack å hej

Tiny

Tat lugnt, menar inget speciellt med överskriften.

Då var det dags…hösten är här, men jag måste faktiskt medge att jag tycker det är ganska mysigt än så länge. Du har rätt Mia, nåt händer i kroppen när man lyssnar på Mono i det mörka mörka höstregnet..

Helgen har varit och min pojke har varit här. Denne ringde på fredagkväll då han, nästan helt utan vägledning, lyckats gå från tågstationen och hem till mig. Vi lagade färdigt min påbörjade nudelwok och smaskade under njutning.

Beslöt oss senare för att rada upp oss framför Grudge, men stängde av då vi till vår besvikelse inte kunde se filmen p g a dåligt skick. Istället tvingades vi se på Fåglarna från -63…fast den är ju inte så pjåkig ändå. Dessvärre är ju jag och Jont (speciellt den sistnämnda) lite till åren nu, så vi somnade ju som två stockar.

Jiiiiiiiiiiihaaaaaaa! Telefonen ringde nyss. Det är Jenny och hon säger: -Hej, skulle jag få helkroppsmassera dig imorgon? (flickan går ju på massörutbildning)…JESS!! Åh va skönt jag ska ha! Hon sa dessutom nåt om att hon kanske behövde göra det 2 ggr á 50 min…ty hon måste göra ett visst antal…..Gött väl??

Nu tillbaka till helgen. På lördagen försökte vi göra stan, å det hade visst hela Göteborg tänkt. Vi blev snabbt trötta på trängseln samt tvingades stå i kö till systembolaget och fick äta sushi bland ett gäng skrikande sprättfjortisar. Väl hemma bänkade vi ner oss framför Prison Break och grät en skvätt för att avsnitten är för korta. När kvällen kom satt vi och läste högt ur min dagbok från tiden då Jont kom och hälsade på i Stralien..

Det blev dags att fara till stan och möta upp våra vänner ty vi skulle på konsert ser ni. När vi stod å väntade på spårvagnen kom ett SMS…-Det har börjat! Jag och Jont fick naturligtvis panik och tvingades ringa taxi. Föraren hette Bengt och vi var där på nolltid.

Vi sprang in och började med ens pogodansa bland de andra i publiken. Juliette and the Licks regerade uppe på scen, RIKTIGT BRA och jag tror faktiskt inte vi missade speciellt mycket. (Got Love To Kill är och förblir klart bästa låten den här veckan) Vi skulle möta upp Karin, Per, Jenny, Linda, Harry och Mad nånstans därinne efter spelningen och det var junte det lättaste.

Efter MYCKET mäck lyckades vi ändå samlas…Då hade vissa tappat humöret, Linda var arg då hon inte fått sitt paraply och vi andra var DYNGSURA p g a HELL-regn. Vi klämde in oss under några paraplyn och vadade till Rockbaren. Där spelades Bumbibjörnarna så vi gick på krubbjakt redan efter en öl.

På söndagen vaknade båda och såg ut som ett kryss i ansiktet (nu ljög jag, ville bara skriva så). Kände oss för att vara en smula kulturella och ändade upp på Sjöfartsmuseet bland båtar och tropikfiskar. Efter detta var det dags för min pojke att åka hem. Denne ringde dock stunden senare då han missat tåget och jag for till stan på återträff. Vi sörplade varsin te och hade det rätt mysigt.

Sen har det väl inte hänt mer i mitt liv. Just det, jag var ju på poweryoga i tisdags. Hade i ett svagt ögonblick bokat in mig på gratisträning och nu var det dags. På Pyramiden blev jag lagd på en yogamatta och under 1½ timme böjde jag kroppen till vad jag trodde var omöjligt. Instruktören sa bl a…-Gör er så små som möjligt…placera händerna på golvet…för fram vikten och.....LYFT FÖTTERNA!. Jo tjenare tänkte jag och tog i för kung och fosterland utan resultat. Jont imponerade dock en smula när han här på köksgolvet lyckades lyfta…jaja…efter yogan skakade jag likt ett asplöv och tvingades förnedra mig genom att försöka kasta pil, då de hade en käck tävling i receptionen. Jag tänker inte ens berätta hur det gick.

Helgen därinnan svullade Tor, Mia, Karin och jag förtjockningsmedel och spelade Psychitionary! Mycket underhållande

Nej…nu ska jag göra tråksallad.

Nytt! Visste ni förresten var ordet TASKMÖRT kommer ifrån? Enkelt….från engelskans Cockroach…cock=task + roach=mört och just det….vet ni vad man får om man studerar för mycket?....LÄROVÄRK!!...den kom jag på själv.

Då vill jag börja med att hälsa Jenny välkommen! Grattis käre kusin, Catrin och Prins-Martin som fick en nykomling i söndags..Kraaaam på er!

Ojojoj…nu måste jag sansa mig. Jag har sett på så mycket Prison Break så jag fått pastasås i taket…och nu tänkte jag berätta ett och annat om min inte helt lugna vecka.

På måndag och tisdag hade jag tagit ledigt från jobbet. Färden skulle bära av till stora staden Köpenhamn, där jag och Karin skulle härja runt dagarna tvenne. Klockan 9 skulle vi ses på stationen och jag vet inte hur många cigg eller hur många fniss som passerat mina läppar innan jag mötte upp en lika stissig Karin. Denne hade inte sovit på hela natten och vi kunde inte sluta fån-le.

Strax senare hade vi placerats mitt emot varann i stora tåget och började tuffa iväg. 4 timmar senare var vi framme i Danmark. Vi kom ut på torget och skulle bereda oss för mission 1: Hitta VEGA (stället där Xavier tänkt spela). Vi var förståss fullt beslutna om att vi skulle gå rakt fram, förbi torget och till höger, vi kallade det kvinnlig intuition men märkte snart att vi var helt fel.

Istället fick vi vända, gå förbi torget, ut på andra sidan stationen och lite till vänster…Så ja, nu rätt gata i alla fall. Isterbane…som vi kallade den. På denne gick vi cirka 10 minuter och upptäckte snart att detta måste vara Köpenhamns red light. Nå väl. Efter 4 varv runt platsen där Vega skulle finnas hittade vi det. Stället var förstås stängt och nån lucka som sålde biljetter kunde vi inte hitta.

Karin smartade till sig och lyckades av en affisch klara ut att man faktiskt kunde köpa biljett på Fona. Vi fick dessutom detta bekräftat på en skivaffär i närheten. Inte många minuter senare hittade vi faktiskt ett FONA, där man kunde köpa biljetter. Vi beställde varsin med texten Xavier Rudd!! och hoppade raka vägen till närmaste pub. Stället hette Frida´s och där fick man minsann röka inne…

Efter firandet kom vi på att vi var lite hungriga. Hittade ett sushiställe och slog oss till ro. Maten kom strax senare och det var inte stora bitar inte (nu är vi också vana supersushi). Men vi högg in och blundade…..guuuuu, det var nåt av det bästa jag ätit. Vi satt länge länge med minibitarna i munnen, prisade maten, gud och hans moster.

Jag vet inte hur det hände, men strax började det bli dags för kvällen. Jag och Karin köpte oss några Heineken-plastflaskor och satte oss i en park. En pyttehund kom farande i 300 km/h och hälsade så gott han kunde och försvann. Där satt vi ett bra tag, diskuterade människor och konstiga beteenden.

Vips blev det dags att gå in och vi blev lite fjortisar igen. Väl inne köpte Karin Xaviers Food In The Belly och vi trädde in på lille Vega. Stället var jättelitet och mysigt som bara den. Vi slog oss ner i baren och kunde konstatera att Köpenhamns alla backpackers hade samlats på ett ställe. Det här var en mycket märklig upplevelse för mig och Karin. Vi känner ju liksom inte en kotte till som lyssnar på denna typ av musik så när vi upptäckte att det fanns fler som oss blev var lyckan total.

Långt senare, efter att tjejen med gitarren hade slutat spela klev han upp Xavier Rudd!!! denne började blåsa i sin digiridoo, sitt munspel, spela på sina trummor och vi härjade runt så mycket vi bara orkade och skrek oss hesa till Let me be å de andra.

Efter spelningen satte vi oss på en bänk och tog en kaffe….och pizza…jajamen. Strax efter detta lyckades vi gå förbi en pub (som visade sig vara samma jag och Jont satt på sist). Vi slog oss ner i trappan och sjöng med trubadurerna tills de stängde.

Väl utslängda gick vi till nästa pub, dörr i dörr där också en trubadur spelade. Jag och Karin blev sittande på trappan utanför och pratade och stre med alla möjliga människor, från bl a Färöarna och det var nytt för mig.

När de stängde där gick vi vidare utan direkt mål och bara fulade oss. Plötsligt hörde vi musik från ytterligare ett ställe och gick in. Viking Bar hade minsann öppet och John (från Irland) som ägde baren sa att han inte hade planer på att stänga heller. Vi slog oss ner vi ett bord och fick sällskap av John, Fischerman-flaskan och ytterligare bunt med Färöar-människor. Där satt vi då…jag och Karin på ett fårskinn (haha foreskin) i Köpenhamn…festande med en folk från Färöarna, försökte lära oss att räkna på danska, ylade med till U2 och drack gratis shots tills klockan blev 7.

Dagen efter var vi dock inte lika pigga. Innan tåget skulle ta oss tillbaka till Götet satt vi en stund på en parkbänk på torget, drack juice och åt kall FISKMACKA...vad fan tänkte vi?

Nåväl vår crazy Köpenhamntripp visade sig ha blivit hur perry som helst och nåt jag kommer komma ihåg väldigt väldigt länge…ja faktiskt.

Sen kom onsdagen…kan ha varit världens längsta dag…och torsdagen hade vi lyckats pricka in after work med jobbet….suck…fredag for jag till Arvika och lyckades bli medlurad på Marit Bergman. Jag, Jont, Grulf, Maria R och syster Grulf satt en stund och pratade i Marias fina lägenhet och gick sedan ut. Vi hann med en galendans med Nasse-Markus innan vi Marit bankade igång.

Lördagen var mycket lugn, mycket lugn. Mitt mission var att lugga Billie då hon skaffat sig dreads över hela bakdelen. Detta lyckades utan svårare bitmärken och sen blev det Totsi. En sydamerikansk film där Totsi hade missuppfattat det där med barnpassning. Mycket bra film för övrigt. Just det, vi var i Karlstad också. Jag och Jont gjorde stan en liten stund och åt sushi förståss:). Puss.

Söndag blev obligatorisk midda med mor och bror. Mycket god vege-lasange njöts och vips så var helgen i Arvika över…

Nu är det måndag…jag har lagat mat för ett helt regemente..och i sterion skrålar Roky Erickson...Det du..